Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Syftet är att beskriva och analysera förskollärarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) påverkar barnets kommunikativa förmåga och hur detta påverkar barngruppen. Detta är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk teori där halvstrukturerade intervjuer samt en observation har använts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollärare via mejlkontakt. Det genomfördes även en observation på en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förståelse för att alla är olika.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollärarna har för åsikt om TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån en fenomenologisk teori. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom även fram att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrån nästan ingenting, till att använda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende på behovet att teckna till barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade när de började använda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frågeställningar som ställts är vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började använda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare år som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började användas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome.In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration.In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions:How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective?What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome?My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work.

Alla människor har ett behov att kommunicera med varandra. Då inte alla har förmågan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag på en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de använder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begränsa studien till en förskola och ett arbetslag där det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna använder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker även väva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för språket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget är överens om att Takk är ett bra stöd för barnens språkutveckling..

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna.Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav.Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk.

Sammanfattning:Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk.

Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet.

TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av tecken i sin kommunikation med andra.

Denna studie syftar till att undersöka användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Forskningsfrågor som studien utgår ifrån är hur TAKK används i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med användandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns språkutveckling. Studien berör hur teckenstödet används men även vad litteratur och forskare säger i ämnet språkutveckling och teckenanvändning. Undersökningen utgår från intervjuer med förskollärare om deras syn på användandet av TAKK samt hur de ser på TAKK i relation till barns tillägnande av språk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats och fyra förskollärare intervjuats.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser på metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andraspråksinlärningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan från fem olika förskolor. Av undersökningen framgår att pedagogerna i förskolorna ställer sig positiva till att använda TAKK som stöd vid andraspråksinlärning. Vi har i diskussionen ställt tidigare forskning mot det resultat våra intervjuer gav. Vår slutsats är att TAKK är ett stöd vid andraspråksinlärning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollärare förhåller sig till användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, två som arbetar på yngrebarnsavdelning och två som arbetar på äldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att användningen av TAKK skiljer sig åt i många avseenden, inte enbart mellan yngre och äldrebarnsavdelningarna utan även förskollärare sinsemellan, men att det även finns många gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. Något som de har gemensamt är att alla fyra är positivt inställda till användandet av TAKK och de anser att det är ett roligt och utmanande arbetssätt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara är ett bra sätt att stimulera kommunikationen hos alla barn på deras avdelningar, och inte enbart de barn som har någon form av språkstörning. Något som skiljer dem åt är erfarenheten av TAKK och även mängden av tillfällen då TAKK används i samlingarna..

Syftet med vår undersökning är att bidra till större kunskap om pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen är kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken är ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar på. TAKK visar sig enligt våra informanter vara ett bra språkstöd för alla barn, inte bara för de som har en språkstörning. Våra tankar stärks av förskolans läroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rätt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala språket.